Sidor

tisdag 22 juli 2014

En dag på landet.

Stallet är helt tomt. Det hänger spindelväv i hörnen och det vita kalket flagar på väggarna. Delar av golvet är täckt av halm och träck från årtionden tillbaka. Det luktar gammalt och smutsigt.
Hur ska detta kunna bli rent?
I en omgivning av en miljö från förra sekelskiftet - är man ibland tacksam över de tekniska uppfinningar som idag finns. Istället för hink och skurborste - finns idag högtryckstvätt. Kalkfärgen, spindelväven, smutsen - allt spolas bort och ner i pissrännan som leder ut all smuts till det fria.

Det ljusa stallet blir mörkt och träfärgat ett tag - för att sedan bli ljust och vitfärgat igen.

Vi tog en dag ledigt från arbetet på gården och åkte till Valla i Linköping. Där finns en mängd museer med gamla traktorer, hästvagnar och andra gamla redskap som användes förr. Men i vilket museum vi än gick in i - kunde vi hitta något som även finns hemma på vår gård. En grålle, hästkärra, separator, selar mm. Vi har nog ett litet minimuseum här hemma.

Det sista fönstret har även blivit färdigrenoverat.  Färgen ska bara torka och rutorna ska skrapas rena från färgstänk.
Man kan knappast tro att det är samma fönster som plockades ut för några veckor sedan. Nya spröjs, nya rutor och ny färg gör fönstret som nytt igen. Nytt  - fast gammalt.
 
Innan kvällsmaten - är det så skönt att duscha av sig all smutsen i uteduschen. Det är så härligt att bo på landet.

onsdag 16 juli 2014

Stallet

Det kliar i håret, kläderna dammar och hö finns i kläderna. Känslan efter en dusch i det tillståndet - är oslagbar.

Idag har vi på allvar satt igång projektet "stallet".
Gården har ett gammalt stall med plats för två hästar och några kor. Smutsen ligger lager på lager och det finns en hel del renoveringsarbeten av väggar och tak.
Först och främst var det dags att röja ur. Bara det är ett projekt i sig. Vi bär och bär och till slut är det nästan tomt.

När det väl är tomt, är det bara att ta fram sopborste och skyffel. Dammet yr och svetten rinner. Men det är bara att göra´t.


När väl väggar och tak blir fria från allt bråte - kan vi (eller gårdens snickare) ta sig an väggar och tak. En balk fann vi ståendes på ett gäng tegelstenar. En del brädor i taket saknas - eller behöver bytas ut, väggen ska fixas. För att inte stirra sig blind på allt som ska göras . väljer vi att ta en sak i taget - finna en lösning - och sedan ta tag i nästa.

Det sista fönstret som ska in i ladan, har nu fått glas och är kittat. Nu ska det bara målas med vit linoljefärg.

 

När man väl är igång - så gäller det att göra arbetet så smidigt som möjligt. Ett av golven behövdes hackas upp - och varför inte köra in i stallet med vår lilla minigrävare... Arbetet kommer att gå så mycket fortare och det kommer inte att bli lika tungt. Det blir morgondagens jobb.

När man röjer en gammal lada - kan man finna lite av varje. I en låda fann vi en gammal brudkrona och ett tal till ett brudpar från brudens syster.
Vackert.



söndag 13 juli 2014

Blocket

Det är spännande med människor. Idag har jag mött nya människor som jag aldrig tidigare mött. Detta tack vare Blocket.


Min telefon slutade ringa när det ringer. Det är lite besvärligt när man har lagt ut annonser och väntar på att någon ska ringa...
Men tack vare Blocket fixade min egen fixare mig en ny, fräsch telefon. Mannen som sålde var morfar till en av barnens fd dagiskompis. Trots att han då var så "gammal", var allt i perfekt skick... och jag fick mycket för pengarna.

Sedan såldes den första höbalen till en familj med kanin. De var helnöjda med att kunna komma ut till landet och köpa en hel liten bal för så lite pengar. Vi insåg att en bal var lagom koffertstorlek! 
Nästa nya människa var en ung tjej som ville ha en stor diskbänk istället för den lilla diskhon som hon tydligen hade. Med en lappad bil, som hon hade mätt invändigt för att få plats med bänken vi sålde, åkte hon nöjd hem till sina snickarprojekt.
Vi hade även en ytterdörr, ommålad men aldrig använd... Den kom en far med sin son och köpte. Han prutade på priset innan vi sågs. Jag blev lite småsur och fördömande först - men insåg att vi är från olika kulturer helt enkelt. När vi sedan sågs, var de hur trevliga som helst. 

... för jag är inte bättre jag...

Sista blocketaffären idag, var ett inköp av en våg. Han visste inte riktigt vad den var värd. Han sa ett pris, jag sa hälften av det priset... När vi väl sågs, möttes vi av två svartklädda och tatuerade killar... som också var trevliga. Köpet genomfördes och efter att ha lämnat den i min egen tusenkonstnärs händer - funkar den som den ska. 

Jag fick en liten läxa i att inte vara så snabb med att döma människor efter dess yttre och kultur. Bra för mig.

torsdag 10 juli 2014

Klara, färdiga...

Vilken tur vi har haft med vädret! Inte en droppe regn på en vecka. Höet är kruttorrt och nu är det fullt i ladan.
Ett dopp i poolen - och sedan började vi känna droppar från himlen. Ladudörrarna stängs - vi är klara.



Dagen har vi ägnat åt att ge barnen lite sommarlovsminnen - eller man kan även kalla det barnarbete om man vill.
De stora grabbarna fick köra traktor och de små hängde på i vagnen efter och plockade i de sista balarna som låg kvar på åkern.




På posten kom ett brev från eurofins. Ska man sälja hö till hästar - vill höstägare gärna att det ska vara analyserat - vilket nu ska ske. I en påse ska man lägga i lite hö - som sedan skickas iväg för analys. Förhoppningsvis får vi fina värden!



måndag 7 juli 2014

Vad är väl en bal...

Solen skiner och det blåser lite - perfekt väder för att ta in hö!
Idag var det premiär för oss. Först ska höet strängas och sedan ska höbalsmaskinen med "apburen" hängas på. Sedan börjar själva pressandet av höbalar. 

Vår lille dräng (äldste sonen) hänger gärna på och kör traktor och bygger höbalsstaplar.
Efter lite justeringar av maskiner - är det full fart. Bal efter bal dimper ner - även om de första är lite väl "löspressade" - justeras detta efterhand och till slut känns balarna riktigt fina.

Vi är nog lite tokiga som ger oss på detta! Vi har ingen aning om det här kommer att ge någon förtjänst. Den stora vinsten för oss är att gärdena hålls efter och vi får nya erfarenheter. Nästa år kanske vi har egna djur - som gör att höet får en praktisk användning under vintern.

Den tomma ladan fylls iallafall på och det börjar lukta som det ska i en lada - nypressad hö. Den platsen som vi ställt i ordning för hö - inser vi nu är alldeles för liten. Vi får röja lite till för att ge utrymme för morgondagens balar.
  
Nu är den stora utmaningen att försöka få höet sålt. Det är av god kvalité - med en del klöver och timotej, smörblommor och annat gräs. Är man intresserad - är det bara att höra av sig. Vi kan även ordna utkörning.

Som en härlig avslutning av dagen - får vi ta emot två små nya familjemedlemmar. Ett par kaniner. Buren är redan tillverkad och inflyttningsklar - hö finns i mängder, så de är varmt välkomna till Gården på Vischan!